Frysning och förverkande av kryptotillgångar: en guide för CASPs

En leverantör av kryptotillgångstjänster (CASP) kan åläggas att frysa eller lämna ut kryptotillgångar som den innehar, och kryptotillgångar omfattas uttryckligen av EU:s ramverk för återvinning av tillgångar. Det centrala EU-instrumentet är ett direktiv, så det binder en CASP bara genom varje medlemsstats nationella rätt, medan en separat förordning gäller direkt för beslut som korsar en gräns. Hur ett beslut når en CASP, och på vilken tidsplan, beror på vilket av dessa som är aktuellt. Och eftersom kryptotillgångar kan flyttas på sekunder är tempo den avgörande utmaningen.

Vad är EUs ramverk för att frysa och förverka kryptotillgångar?

Två huvudsakliga instrument finns på EU-nivå, och de gör olika saker.

Direktiv (EU) 2024/1260 om återvinning och förverkande av tillgångar fastställer EU-gemensamma minimiregler för att spåra, frysa, förverka och förvalta egendom med koppling till brott. Det trädde i kraft den 22 maj 2024, och medlemsstaterna har till den 23 november 2026 på sig att införliva det i nationell rätt. Det inkluderar uttryckligen kryptotillgångar i sin definition av egendom, så en CASP som innehar krypto omfattas tydligt av regelverket.

Förordning (EU) 2018/1805 om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande hanterar den gränsöverskridande sidan. Den har tillämpats sedan den 19 december 2020 och är, till skillnad från direktivet, direkt tillämplig. Den gör det möjligt för ett frysnings- eller förverkandebeslut som utfärdats i en medlemsstat att erkännas och verkställas i en annan utan ytterligare formaliteter.

Direktivet harmoniserar vad de nationella systemen ska kunna göra. Förordningen får besluten att färdas över gränserna. Tillsammans utgör de ryggraden i hur kriminella kryptotillgångar fryses och förverkas i EU.

Vad är skillnaden mellan frysning och förverkande?

Det är två steg, och skillnaden är viktig.

Frysning är tillfällig. Med direktivets ord är det ett tillfälligt förbud mot att överföra, förstöra, omvandla, avyttra eller flytta egendom, eller att tillfälligt ta egendomen i förvar. Syftet är att bevara tillgångarna så att de inte försvinner medan ett ärende pågår.

Förverkande är slutligt. Det innebär att egendomen slutligt fråntas ägaren genom ett domstolsbeslut i samband med ett brott. En frysning håller tillgångarna på plats; förverkande tar dem för gott.

För en CASP skapar de två olika skyldigheter. En frysning innebär att förhindra att angivna tillgångar flyttas, snabbt. Förverkande innebär att överföra eller frigöra dem enligt anvisning när en domstol har beslutat.

Påverkar ramverket CASPer direkt?

Inte på det sätt det först kan verka, och det är värt att vara precis om. Direktiv (EU) 2024/1260 är riktat till medlemsstaterna, inte till företag. Det ålägger inte i sig en CASP någon skyldighet. Vad det gör är att kräva att varje medlemsstat har lagar som låter dess myndigheter frysa och förverka egendom effektivt.

Skyldigheten en CASP faktiskt agerar på kommer alltså från två håll. Det första är nationell straffprocess, de nationella lagar som genomför direktivet, där en nationell myndighet utfärdar ett frysnings- eller förverkandebeslut som CASPen måste verkställa. Det andra är förordning (EU) 2018/1805, som är direkt tillämplig och därför binder utan nationellt genomförande, för beslut som korsar en gräns.

Den praktiska slutsatsen: en CASP följer inte direktivet direkt. Den följer den nationella lag som byggts på det, och den direkt tillämpliga förordningen. Hur ett beslut ser ut, vilken tidsfrist som gäller och vilken myndighet som utfärdar det avgörs till stor del av nationell rätt, så det skiljer sig i praktiken mellan medlemsstaterna även om miniminivån är gemensam.

Hur når ett gränsöverskridande beslut en CASP?

Via den verkställande myndigheten i CASPens eget land, inte direkt från den utländska myndigheten. Förordning (EU) 2018/1805 bygger på ömsesidigt erkännande: ett beslut som utfärdats i en medlemsstat skickas, genom ett frysnings- eller förverkandeintyg, från den utfärdande myndigheten till den verkställande myndigheten i den stat där tillgångarna finns. Den verkställande myndigheten erkänner det utan ytterligare formaliteter och verkställer det enligt sin egen nationella rätt.

En sak spelar roll för tempot. Den verkställande myndigheten ska agera på ett frysningsbeslut med samma snabbhet och prioritet som i ett jämförbart inhemskt ärende. En CASP kan alltså komma att frysa tillgångar på grund av ett beslut som uppstått i en annan medlemsstat, som når den genom dess nationella myndighet, på en inhemsk tidsplan. Danmark och Irland är inte bundna av förordningen, så de äldre samarbetsreglerna gäller för dem.

Hur skiljer sig en sanktionsfrysning?

Det är en separat skyldighet, och en CASP bör inte blanda ihop de två. EU:s restriktiva åtgärder, alltså sanktioner, antas som direkt tillämpliga förordningar, och de kräver att en CASP fryser tillgångar och kryptotillgångar som tillhör personer och enheter som är föremål för sanktioner. Den skyldigheten är proaktiv: den utlöses av att CASPen kontrollerar sin egen kundbas mot sanktionslistor, inte av att en begäran kommer från en myndighet. Inget domstolsbeslut är inblandat, och frysningen ska tillämpas omedelbart när en träff har bekräftats.

Straffrättsliga frysnings- och förverkandebeslut är däremot reaktiva. De kommer från en myndighet, träffar specifika tillgångar knutna till ett specifikt ärende och verkställs enligt straffprocessen. En CASP behöver rutiner för båda, men det är inte samma mekanism.

Vad innebär detta i praktiken för en CASP?

En begäran om frysning ålägger en CASP att agera, men hur väl den agerar är det som avgör om hanteringen håller. I praktiken handlar det om fyra saker.

Kontrollera att begäran är äkta innan du agerar. Förfalskade och felaktiga förelägganden förekommer, och att agera på ett falskt sådant kan innebära att en kunds tillgångar fryses utan laglig grund. Eftersom en äkta begäran har en tidsfrist måste kontrollen gå snabbt, och därför är ett pålitligt sätt att verifiera en inkommande begäran viktigare än det först verkar.

Frys det som föreläggandet omfattar. Det kan ange ett visst belopp, en viss tillgång eller ett visst konto. Tolkar du det för brett riskerar du att låsa lagliga medel; för snävt och du har inte gjort det som krävts. Att översätta den juridiska formuleringen till rätt åtgärd i ditt eget system är en bedömningsfråga, inte ett enkelt knapptryck.

Agera innan tillgångarna flyttas. Krypto kan lämna plattformen snabbare än en långsam intern process hinner reagera, och när det väl är borta är det utom räckhåll. Tidsfristen i föreläggandet är den yttre gränsen; den verkliga gränsen är hur lång tid det tar för någon att flytta medlen.

Dokumentera tydligt vad du gjorde. Se till att du kan visa vad du frös, när och på vilken grund, så att svaret blir en ren dokumentation snarare än ett pussel av mejl och minnesbilder om en tillsynsmyndighet eller domstol frågar i efterhand.

Det är samma operativa problem som löper genom varje myndighetsbeslut en CASP tar emot: verifiera, agera inom tidsfristen och kunna visa i efterhand exakt vad som gjordes. Med frysningsbeslut är priset för att vara långsam eller oorganiserad bara mer synligt, eftersom tillgångarna kan försvinna.

Hur ser det ut i Sverige?

Sverige har redan ett ovanligt kraftfullt verktyg på plats. Sedan den 8 november 2024 gäller självständigt förverkande, infört i 36 kap. 5 § brottsbalken med ett särskilt förfarande i lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot.

Det som gör det anmärkningsvärt är att egendom kan tas i beslag och därefter förverkas utan en fällande dom och utan att kopplas till ett konkret brott. Det krävs inte heller att personen är misstänkt för något brott. Det räcker att det är klart mera sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att den inte gör det, alltså ett lägre beviskrav än det som gäller för en fällande brottmålsdom. Åklagaren kan inleda en utredning, liksom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Tullverket, varefter åklagaren leder utredningen och begär förverkande hos domstol.

För en CASP betyder det att krypto som förvaras åt en kund kan tas i beslag och förverkas under det här regelverket även om kunden inte är misstänkt för något brott, och på ett lägre beviskrav än i en vanlig brottmålsprocess. Det finns dock ett skydd för tredje man: den som hävdar rätt till egendomen kan träda in i processen och göra sin rätt gällande, så det är inte fråga om att tillgångar tas utan möjlighet till invändning. Sverige införde detta redan i november 2024, i god tid före genomförandet av EU-direktivet, och det är ett konkret exempel på hur långt nationell rätt kan gå.

När träder de nya reglerna i kraft?

Delar av ramverket gäller redan, och delar kommer under det kommande året.

Förordning (EU) 2018/1805 har tillämpats sedan den 19 december 2020, så gränsöverskridande erkännande av frysnings- och förverkandebeslut gäller redan. Sanktionsskyldigheterna gäller också redan, genom de relevanta förordningarna om restriktiva åtgärder.

Direktiv (EU) 2024/1260 är den del som fortfarande är på väg. Medlemsstaterna ska införliva det senast den 23 november 2026 och anta nationella strategier för tillgångsåtervinning senast den 24 maj 2027. De skärpta nationella reglerna, inklusive bredare möjligheter till förverkande, kommer alltså att landa genom nationell rätt under loppet av 2026. En CASP som verkar i flera medlemsstater bör räkna med att detaljerna skiljer sig mellan länderna även efter införlivandet, eftersom direktivet sätter en miniminivå, inte en enhetlig text.

---

Reqport ersätter manuella, overifierade arbetsflöden för att hantera myndighetsförfrågningar med en specialbyggd portal. Förfrågningar kan tas emot och hanteras via API, så att en frysning kan tillämpas automatiskt i samma ögonblick som den kommer in. Se hur Reqport fungerar.

---

Den här artikeln är i informationssyfte och utgör inte juridisk rådgivning. Reglerna genomförs genom nationell rätt, som varierar mellan medlemsstaterna. För hur de tillämpas i ert specifika fall, rådgör med juridiskt ombud.

Reqport

Reqport är en plattform för att hantera förfrågningar från Polisen och andra myndigheter.

LinkedIn